(inte alla hästar i) STALLET

2015-09-19

Efter att ha tagit en crash course i hembryggningskonst var det äntligen dags att sätta igång med hembryggeriet. En snabb inventering gjorde gällande att inte exakt allt som krävdes fanns i startkittet, varför Hågge och Marrre for ut på shoppingstråt. Hemma hos Ante fanns två jäshinkar, slangar och hävertar, vattenlås, flaskborste, mätglas osv osv. Dessutom fanns där inte mindre än tre påsar med ingredienser, så det mesta var redo. En väsentlig detalj saknades dock: grytan. Och eftersom många småbarnshus använder induktionshäll ställdes krav, svåra att uppfylla. 25-30-litersgrytor för induktionshäll finns inte alls i de vanliga köks- och bygghandlarna och kostar en miljard i bryggerihandeln. Oinduktiva grytor kan man dock hitta på ett visst biltillbehörsinriktat lågprisvaruhus på Hisingen. I kombination med en rejäl grilltändare som doppvärmare, kokplatta och diverse prylar för mäskning och lakning stod det snart klart att sätta upp shop i Antes källare.

Kylbox som mäskkärl

Kylbox att använda som mäskkärl, våg, blivande falskbotten och annat inköpt

Nu var det dock inte så avancerad shop som vi hade befarat; Alla tre öltyper vi hade i startkittet var baserade på maltextrakt, och således slapp vi mecka med mäskning och lakning; Hågge fick inte borra falskbotten, och den fina Classe-eskien kom inte till användning.

Startkit

Påse med allt som behövs (utom vatten)

Det kanske var väl det; vi var som yra höns, visste knappt vad som var upp och ner i hinkar och kastruller och kunde inte enst stava till logistiastistik. Men för nybörjaren är extraktmetoden oerhört mycket smidigare än helmaltsbryggning, inte minst för att man aldrig behöver hantera mer än 6-8 liter vätska i grytan.

Specialmalt

Ante lägger i specialmalten

Mältningen gick utan några som helst problem, men när humlegivarna skulle i stötte vi på patrull: De medskickade humlorna var andra än dem som stod i receptet, och med snarlika namn bar det sig inte bättre än att vår tänkta aromhumle åkte i först, med bitterhumlen kompensationsilagd lite tidigare än aromhumlen egentligen skulle i.

Kylning i vask

Kylning i vask funkar, när man extraktbrygger

Om det blir bra arom och beska återstår att se, men när det var dags att kyla insåg vi en annan bra grej med extrakt- kontra helmaltsbryggning: Med endast ca 7 liter 100-gradig vätska som ska ner till dryga 35 grader (med extraktbryggning ska vörten spädas inför jäsning, vilket man kan göra med kallvatten) går det på en halvtimme, och detta utan kylslinga.

Ner i jäshinken

Ner i jäshinken

Snart nog stod den dessade jäshinken fylld med en brown ale-vört med en OG på 1053, och med en sprinkle av jäst och applicering av lock och blubbblubb ställdes batch #0000 in i jäskällaren.

Första ölen från Kaprifool, ever!

Första ölen från Kaprifool, ever!

2015-10-05

Efter 16 dygn i jäshinken, var det dags att buteljera. Vår pumphävert var säkert görbra, men två erfarna (nåja) civilingenjörer inom väg- och vattenbyggnadskonst fick inte fason på prytteln. Teorin vi enades om var att pumpdelens innerdimension var såpass mycket mindre än slangens dito, och skillnaden i hydraulisk kapacitet gav upphov till luftvandring, varpå häverteffekten till slut uteblev. Nåväl, det fick kompenseras med lite extra pumpningar och en generös dos syresättning. Ner i buteljeringshinken, med ca 6 g socker/liter skulle ölen i alla fall, och hamnade så småningom där.
Flaskfyllaren var väldigt smidig, och i kombination med buteljeringshinkens tappkran och en intuitiv greta stod vi snart där med 29,6 flaskor brown ale, buteljerade, kapsylerade och redo att flaskjäsa i två veckor.

Stall

Buteljerade, primade och snart klara för premiärpop!

2015-10-17 - 2015-10-23

Vi var nu redo att brygga två nya batcher, men för Stallets del var det bara en sista touch som återstod. Etiketterna var färdiga, och mjölkades således på. Flaskjäsningen var dock ännu inte klar; för att tajma med helg odyl sattes provsmakningsdatumet till 2015-10-23, och det är där vi är nu. Putäll på er!